Natten gick som förväntat, dåligt.
Sov kanske en timme.
Försökte att Niko skulle vara vaken med mig men lyckades inte riktigt.
På nåt sätt kände mig ängslig och lite rädd.
Tänk om han sitter breve mig?
Ja kan vell inte helt neka att jag inte skulle tro på det övernaturliga.
Idag har vi tagit det lungt.
Många nära och kära har varit på besök och tårar har fällts.
Ibland skrattar vi och i nästa sekund sprutar tårarna.
Borde egentligen göra massa skoluppgifter men nu orkar jag inte helt enkelt.
Nu hoppas jag bara på att få sovit så att jag ens kan tänka lite klarare imorgon!
Vill även tacka alla som deltagit i sorgen.
Jag vet att vissa inte vet riktigt hur dom skall förhålla sig men jag tycker det är bättre att man tar kontakt än låter bli.
Men nu ska vi mysa lite med Alice!
Stackaren förstår inte vad som har hänt, och bättre så!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar