en dag som blev allt annat än lycklig

jag måste få skriva av mej före jag börjar sätta bilder hit. Är ni känsliga läs inte!

dagen började halv 9 med att vi satt oss i en tuktuk som tog oss till en logtail båt. båt åkte vi sedan i ca en timme före vi var framme i krabis vackraste ö hong. där låg vi och stekte oss samt snorklade en go stund. började just fundera på att byta plats samt fa nånstans och äta då ett förfärligt skrik hördes. steg upp och såg hur två män bar på en livlös kropp ur vattnet. jag och mamma rusade fram och började genast återuppliva. det misslyckades dock totalt eftersom flickan apirerat så mycket vatten att inget luft for in. antal människor kom och vi svängde om henne för att få ut vattnet först för att sedan forsätta återupplivningen. åt höger och vänster kom det olika direktiv om hur man skulle återuppliva och hela situationen blev till en katastrof. jag väntade hela tiden att det skulle gå som i filmer, att flickan snart börjar hosta upp vatten men tyvärr. medan min farbror(som är kör ambulans) tryckte försökte jag förgives hitta pulsen. sedan kom en turist som påstod sig vara läkare och tog över med direktiv jag ansåg främmande. en sked begärdes för att få tungan ur vägen för luftrören så att luften skulle gå in. efter en stund fick de entligen luft i henne medan en massa fragga bara öste ut. efter en återupplivning på ca 15 minuter konstatera läkaren flickan som död. tillika kom en ambulans båt och tog iväg flickan samt familjen och kvar på stranden blev vi, chockade. de tog en stund innan allt han sjunka, sen brast det för mig. fick små panikatacker under hela dagen och mår ännu totalt skit. varför just då när vi va där? varför över huvudtaget skall en flicka som är mellan 12-18 år missta sitt liv på ett så grymt sätt? frågor finns många och svar får man knappast. vare sig om de i båten skulle få henne i liv eller inte vilket jag anser nästan omöjligt, skulle inte göra så stor skillna. flickan var iaf 20 minuter utan syre och hjärnan klarar inte så lång tid utan att ta nån sorts skada.

Varför jag skulle måsta se denna händelse vet jag inte. jag är dock glad att jag inom en månad redan sett ett lik och att detta inte var första gången. Tycker synd om mina kusiner som är fleratal år yngre än mig som måste se detta. jag antar att nån vill att jag skall bli starkare, men frågan är att starakre för vad?

jag vill bara påminna er om att var snäla med varandra! man vet aldrig vad dagen för med sig. seja förlåt, sej att ni älskar varandra, och ge förlåt!